Kämpade på med slutspurten i skolan, skrev C-uppsats med bästa Elin och stångades mot föråldrade omvårdnadstanter på universitetet. Jolie och jag började tävlingssäsongen rätt bra och var felfria i de flesta starter.

 

Ja vad säger man. Farfar dog dagen innan valborg. Veckan innan var han dålig och tiden stod stilla. Lagom lätt att skrapa ihop ork till allting sista tiden i skolan, dagen efter att han dött på kvällen skulle jag vara på praktikplatsen kl 8 på morgonen som en normal människa. Life goes on. Vila i frid farfar. Saknar dig fortfarande, du fattas oss!

 

Sista praktiken i skolan, jag hamnar på tuffa kirurgen med högt tempo och utbränd personal som grinar i fikarummet. Känns fint...

Lär mig iaf massor som jag har nytta av inför sommarjobbet som jag fått på akutmottagningen. Farfars begravning äger rum, mycket fint var det. Sista veckan i skolan närmar sig och även examen, utan farfar. Han hade så gärna velat se mig färdigutbildad.

 

Examen. Färdig sjuksköterska efter 3 års studier. 3 år som gick väldigt fort och ganska lätt. En klass splittras för vinden, men de som betyder något finns alltid kvar. Sommarjobb drar igång på akutmottagningen.

Jobelle och jag åker på terrängträning. Min tröga pålle tänder till och älskar terräng. Härligt!

 

Sara Algotsson-Ostholt tog OS-silver, det var väl bland det största under OS i London 2012.

Jag var dessutom i London veckan före OS ihop med mamma och hade väldigt trevligt. Vi shoppade och turistade och såg the Phantom of the Opera. Älskar London!

 

Jobb, jobb å jobb. Förlängt på akuten, hästarna går på halvfart och jag är utarbetad efter 3 års ständigt slit med plugg, hästar och jobb däremellan. SEMESTERBEHOV JA TACK!

 

Jag flyttar från Grankotten till Norr. Farfar gravsätts på sin födelsedag. Annars hade jag lite ledigt utspritt över 2 månader, skönt med viloperiod för min trötta hjärna. Inser att jag verkligen haft för mycket under alldeles för lång tid och begränsar ner allt jag tror jag 'måste' till sådant jag vill och 'måste' av orsaker man inte kan strunta i. Som jobbet. Känns bättre så.

 

Snön kommer och det blir vitt och vackert och ljust efter allt grått. Jag är mer utvilad också. December känns som en bra månad faktiskt, vi överlever 121221 och fortsätter förbi jul. Sedan smäller det till på annandagen och morfar får en monsterstroke. Stackars morfar, jag önskar du hade sluppit. Jag får helvetets förkylning och ligger däckad en hel dag. Det hör inte till vanligheterna.

 

Livet har dock sina ljuspunkter ändå i form av vissa människor som förgyller min tillvaro enormt! Hoppas att ta med mig dessa in i 2013 och få ett bra år. Men, som min morfar brukade säga:
En får se om en lever då.

Jag brukar väl säga som de flesta - den som lever får se!